gurrag.blogg.se

I övermorgon tar jag studenten. Det känns på ett sätt helt sjukt och osannolikt men också helt odramatiskt och lugnt, som vilket skolavslutning som helst. Jag vet inte varför jag har sån jävla ångest, eller den har väl mer övergått i ren och skär panik. Jag har jobb hela sommaren och planer till hösten. Det borde kännas lugnare än vad det känns, men ändå går jag runt och glömmer bort att andas. Bakar bröd, gör paj och jobbar på Costas för att tänka på något annat för en liten stund. Går ut och super som sig bör i studenttider, i början mest för att det kändes obligerat men numera även för att det är gött att vara full (mvh fullejag:P). 

 

12 år i skolan. 12 av 19 år har lett fram till... vadå? Ett betygsdokument. Ett betygsdokument jag förvisso ska känna mig svinigt stolt över, men samtidigt är det en klen tröst när livsångestens vindar viner kring öronen (mvh högstadiepoetsjag:P). Försöker att inte vara bitter över att jag läste teater istället för naturkunskap 2 (LOL-dåtidsjag:P) men i en större kontext vet jag ju att det är 1 st skitsak. Ååååååååååå det är en så jävla spännande tid men jag känner mest för att ligga i en kall säng med täcket draget upp ovan huvudet.

 

Det är svinvarmt. Det jag gör mest är att svettas kopiöst mycket varje sekund av life och gå runt och försöka att fortsatt ha en cool fasad (ordvitsarjag:P). Har ingen koll på hur de kommande två dagarna kommer att se ut, hoppas det löser sig lol. Allt känns bara så okontrollerbart och jag flyter med som en död, varm och uppsvullen fisk. Skål på det.